kbbloggen

Vi förstod inte riktigt vad ett SM innebar när helgen tog fart. Första matchen blev helt klart en plattmatch, fötterna var inte igång. Jag är så sjukt jävla glad över att se hur vi kämpar(!) och sliter mot Sirius, och vinner med uddamålet. Stolthet. Jag är också så sjukt jävla glad att se allas vilja att inte vilja åka ur redan första dagen, det fanns ju så jävla mycket mer att ge. Trots skador och sjukdomar visar vi att ett lag inte byggs på en eller två man, för så är det, och kommer alltid att vara. I alla fall hos oss. <3 Nu tar vi nya kliv. Obesegrade serieledare, efter att bara ha spelat med varandra i drygt tre månader. Vem hade kunnat drömma om ett SM på det sättet vi gör det, efter en halvusel träningscup i Gävle bara veckor in på säsongen? För att kunna komma framåt så krävs det motgångar, och idag fick vi känna på en av de väldigt få som vi mött sedan vi sågs första gången.

"Kom igen nu boiiiiis!"


/KB